1829-1905 French Jean Jacques Henner Galleries French painter. He was born into a peasant family in the Sundgau and received his first artistic training at Altkirch with Charles Goutzwiller (1810-1900) and later in Strasbourg in the studio of Gabriel-Christophe Gu?rin (1790-1846). In 1846 he enrolled at the Ecole des Beaux-Arts in Paris as a pupil of Michel-Martin Drolling and, from 1851, of Francois-Edouard Picot. While a student he was particularly drawn to portraiture, and during his frequent visits to Alsace he made portraits of his family as well as of the notables of the region. He also painted scenes of Alsatian peasant life.  Related Paintings of Jean-Jacques Henner :. | A Bather | Jules Janssen | Pierre Corneille | Solitude | Madame Uhring |
Related Artists:
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Rowland Lockey
English Baroque Era Painter, ca.1565-1616,was an English painter and goldsmith. The son of Leonard Lockey, a crossbow maker of the parish of St Bride's, Fleet Street, London, Lockey was apprenticed to Queen Elizabeth's miniaturist and goldsmith Nicholas Hilliard for eight years beginning Michaelmas 1581[1] and was made a freeman or master of the Worshipful Company of Goldsmiths by 1600. He worked mainly as a copyist of earlier portraits to make up sets of oil paintings for the fashionable long galleries of great houses, but signed or documented portrait miniatures on vellum and a signed title page engraving for the 1602 Bishops' Bible also survive.
Pieter de Kempener
Pedro Campana (1503-1586) was a Flemish painter of the Renaissance period, mainly active in Italy and Spain. His actual name was Pieter de Kempeneer, translated into French as Champaigne, and was also known as Peter Van de Velde. Born in Brussels, he trained there with Bernard Van Orley. His early life appears to have been spent in Italy, where he carefully studied the paintings of Raphael, and declared himself as his pupil. In 1530 he was at work at some scene-painting, representing a triumphal arch to be erected on the occasion of the coronation of Charles V, Holy Roman Emperor in Bologna, and he then left for Spain, on the advice, it is said, of Cardinal Domenico Grimani, and spent the rest of his life in that country, only returning to Brussels about 1563 or 1565. Between 1537 and 1562 he was associated with Luis de Vargas and the Italian sculptor Torregiano in establishing a school of painting in Seville, which eventually became the academy of the place; amongst the pupils educated in it was Morales. He painted for the monastery of St. Mary of Grace, Church of Santa Cruz, in the city, an altar-piece representing the Descent from the Cross (1548), which is now in the cathedral, having been removed there when the church fell into ruins. There are other works by the same painter in Seville Cathedral, especially two representing the Purification of the Virgin and the Resurrection; and the various churches of the city, S. Isidoro, S. Pedro, S. Catalina, and S. Juan, all possess paintings by this artist. One of his last works was the restoration and repainting of a chapel belonging to Hernando de Jaen, an important resident of Seville. Murillo requested that he be buried near Campana's picture, and his burial took place in the Church of Santa Cruz, close underneath the Descent from the Cross, but the whole building was burned to the ground during the Napoleonic Wars, and the tomb perished.